Nationellt möte om Sjukhusfysik
Tema: Att bygga broar – mellan människor, verksamheter och perspektiv
Välkommen till Nationellt möte om Sjukhusfysik 2026 på Billingehus i Skövde!
Svenska Sjukhusfysikerförbundet och Svensk Förening för Radiofysik har glädjen att välkomna er till årets Nationella möte om sjukhusfysik i Skövde. Under temat Att bygga broar – mellan människor, verksamheter och perspektiv samlas vi för att utbyta erfarenheter, dela kunskap och stärka samarbetet inom vår profession.
Mötet erbjuder ett innehållsrikt program med vetenskapliga presentationer, inspirerande föreläsningar och möjligheter till nätverkande. Nationellt möte om sjukhusfysik äger rum den 4–6 november och föregås av kurser den 2–4 november.
Observera: Spa/spabehandlingar ingår ej i konferensen.
Presentationen kan beskrivas med följande nyckelord:
SPECT/CT och PET/CT.
Analoga system vs digitala system. PM-rör vs Solid state. SPECT med två detektorer vs 360 geometri. PET - LFOV
Trender: 2D - 3D, kvantifiering. Dynamiska bilder. Parametriska bilder. Hybridbildtagning.
Jakob Himmelman är sjukhusfysiker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han har över 20 års erfarenhet inom nuklearmedicin och har varit delaktig i verksamhetens tekniska utveckling från främst gammakamerabaserad bildtagning till moderna hybridmodaliteter såsom SPECT/CT, PET/CT och PET/MR. Hans nuvarande arbete är inriktat på kvantitativ perfusionsavbildning med 15O-vatten.
Presentationen kan beskrivas med följande nyckelord:
SPECT/CT och PET/CT.
Analoga system vs digitala system. PM-rör vs Solid state. SPECT med två detektorer vs 360 geometri. PET - LFOV
Trender: 2D - 3D, kvantifiering. Dynamiska bilder. Parametriska bilder. Hybridbildtagning.
Jakob Himmelman är sjukhusfysiker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han har över 20 års erfarenhet inom nuklearmedicin och har varit delaktig i verksamhetens tekniska utveckling från främst gammakamerabaserad bildtagning till moderna hybridmodaliteter såsom SPECT/CT, PET/CT och PET/MR. Hans nuvarande arbete är inriktat på kvantitativ perfusionsavbildning med 15O-vatten.
Hur förändrar MR‑linac det kliniska arbetet idag – och vad innebär det i praktiken för oss som sjukhusfysiker?
I denna föreläsning ges en överblick av hur kombinationen av MR och strålterapi kan skapa nya möjligheter för adaptiv strålbehandling, men också vilka utmaningar som följer med hybridsystem. Med fokus på klinisk tillämpning och samspel mellan delområden inom sjukhusfysik diskuteras hur hybridsystemen påverkar arbetsflöden och driver fram nya arbetssätt, där samarbete med andra yrkesgrupper är av största vikt.
Emilia Persson är sjukhusfysiker och disputerad inom medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet, med särskilt fokus på MR‑linac och MR‑baserad strålterapi. Hennes tidigare forskning har haft fokus på användning av MR i strålbehandling och klinisk implementation av MR-baserade arbetsflöden. Hon är idag verksam vid Skånes universitetssjukhus som MR‑linac‑teamledare och kombinerar klinisk tjänst med forskning inom adaptiv strålbehandling.
Hur förändrar MR‑linac det kliniska arbetet idag – och vad innebär det i praktiken för oss som sjukhusfysiker?
I denna föreläsning ges en överblick av hur kombinationen av MR och strålterapi kan skapa nya möjligheter för adaptiv strålbehandling, men också vilka utmaningar som följer med hybridsystem. Med fokus på klinisk tillämpning och samspel mellan delområden inom sjukhusfysik diskuteras hur hybridsystemen påverkar arbetsflöden och driver fram nya arbetssätt, där samarbete med andra yrkesgrupper är av största vikt.
Emilia Persson är sjukhusfysiker och disputerad inom medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet, med särskilt fokus på MR‑linac och MR‑baserad strålterapi. Hennes tidigare forskning har haft fokus på användning av MR i strålbehandling och klinisk implementation av MR-baserade arbetsflöden. Hon är idag verksam vid Skånes universitetssjukhus som MR‑linac‑teamledare och kombinerar klinisk tjänst med forskning inom adaptiv strålbehandling.
PET/MR kombinerar molekylär och anatomisk information i samma undersökning och kan därmed ge nya möjligheter för diagnostik, målvolymsdefinition och individualiserad strålbehandling. I föreläsningen ges exempel från pågående och nyligen genomförda studier i Umeå, bland annat PAMP-studien inom prostatacancer där PSMA-PET, acetat-PET och multiparametrisk MR kopplas till histopatologi, samt studier där PET/MR används för att identifiera indexlesioner inför fokal doseskalering. Föreläsningen tar också upp praktiska och fysikaliska utmaningar med PET/MR som kliniskt hybridsystem: patientpositionering, begränsad bore, systemuppdateringar, bildkvalitet och behovet av nära samarbete mellan sjukhusfysik, radiologi, nuklearmedicin, onkologi och forskning.
Joakim Jonsson är sjukhusfysiker inom strålbehandling i Umeå och forskare med fokus på hur medicinska bilder kan användas för att förbättra strålbehandling, behandlingsplanering och bildanalys. Han disputerade 2013 vid Umeå universitet med avhandlingen Integration of MRI into the radiotherapy workflow och har sedan dess arbetat med MR-baserad strålbehandling, syntetisk CT, PET/MR, bildregistrering och bildstyrda metoder för individualiserad behandling. Hans forskning rör framför allt hur information från MR och PET kan översättas till bättre målvolymer, säkrare dosplanering och mer biologiskt informerade behandlingsstrategier.
PET/MR kombinerar molekylär och anatomisk information i samma undersökning och kan därmed ge nya möjligheter för diagnostik, målvolymsdefinition och individualiserad strålbehandling. I föreläsningen ges exempel från pågående och nyligen genomförda studier i Umeå, bland annat PAMP-studien inom prostatacancer där PSMA-PET, acetat-PET och multiparametrisk MR kopplas till histopatologi, samt studier där PET/MR används för att identifiera indexlesioner inför fokal doseskalering. Föreläsningen tar också upp praktiska och fysikaliska utmaningar med PET/MR som kliniskt hybridsystem: patientpositionering, begränsad bore, systemuppdateringar, bildkvalitet och behovet av nära samarbete mellan sjukhusfysik, radiologi, nuklearmedicin, onkologi och forskning.
Joakim Jonsson är sjukhusfysiker inom strålbehandling i Umeå och forskare med fokus på hur medicinska bilder kan användas för att förbättra strålbehandling, behandlingsplanering och bildanalys. Han disputerade 2013 vid Umeå universitet med avhandlingen Integration of MRI into the radiotherapy workflow och har sedan dess arbetat med MR-baserad strålbehandling, syntetisk CT, PET/MR, bildregistrering och bildstyrda metoder för individualiserad behandling. Hans forskning rör framför allt hur information från MR och PET kan översättas till bättre målvolymer, säkrare dosplanering och mer biologiskt informerade behandlingsstrategier.
Föreläsningen diskuterar hur byråkratiska processer kan växa och bli destruktiva för kärnverksamhet, arbetsmiljö och motivation hos medarbetare. Genom begreppet funktionell dumhet kan man belysa hur ledning och medarbetare i stora organisationer utvecklar ett tankesätt och beteende som motverkar kritiskt tänkande, reflektion och rimlig anpassning till situation och kontext. Den offentliga sjukvården riskerar särskilt att drabbas, bland annat av en myndighetsstyrning där tillsynen mest handlar om dokumentation och regelföljande.
Jag är läkare, som nyligen pensionerats efter många år i offentlig sjukvård. Jag har varit verksamhetschef vid Universitetssjukhuset Örebro under åren 2005-2025, för kardiologi, lungmedicin, klinisk fysiologi och akutmottagningen. Jag har skrivit böcker och artiklar om organisation och ledning. Under 2020-2026 satt jag i nämnden för Svenska Läkaresällskapet, och var bland annat i arbetsgruppen Kloka Kliniska Val, som tog fram en rapport om överdiagnostik, överbehandling och lågvärdeinsatser. Jag föreläser regelbundet inom dessa områden.
Föreläsningen diskuterar hur byråkratiska processer kan växa och bli destruktiva för kärnverksamhet, arbetsmiljö och motivation hos medarbetare. Genom begreppet funktionell dumhet kan man belysa hur ledning och medarbetare i stora organisationer utvecklar ett tankesätt och beteende som motverkar kritiskt tänkande, reflektion och rimlig anpassning till situation och kontext. Den offentliga sjukvården riskerar särskilt att drabbas, bland annat av en myndighetsstyrning där tillsynen mest handlar om dokumentation och regelföljande.
Jag är läkare, som nyligen pensionerats efter många år i offentlig sjukvård. Jag har varit verksamhetschef vid Universitetssjukhuset Örebro under åren 2005-2025, för kardiologi, lungmedicin, klinisk fysiologi och akutmottagningen. Jag har skrivit böcker och artiklar om organisation och ledning. Under 2020-2026 satt jag i nämnden för Svenska Läkaresällskapet, och var bland annat i arbetsgruppen Kloka Kliniska Val, som tog fram en rapport om överdiagnostik, överbehandling och lågvärdeinsatser. Jag föreläser regelbundet inom dessa områden.
Angelica Svalkvist är sjukhusfysiker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och docent i medicinsk strålningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2011 med forskning inriktad mot utveckling och utvärdering av lungtomosyntes. Hennes forskning fokuserar på medicinsk bilddiagnostik, med särskild inriktning mot bildkvalitet, stråldos och optimering av undersökningsmetoder inom datortomografi. På senare år har forskningen även omfattat utvärdering av AI-baserad bildrekonstruktion och fotonräknande CT.
Marie-Louise Aurumskjöld är sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet. Hon disputerade 2017 med en avhandling om optimering av bildkvalitet och stråldos vid datortomografi. Hennes forskning är inriktad mot medicinsk bilddiagnostik, med särskilt fokus på bildkvalitet och utveckling av nya undersökningsmetoder, bland annat fotonräknande CT. Marie-Louise är även ordförande i Svenska Sjukhusfysikerförbundet.
SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är Sveriges största forskningsprojekt inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Projektet, som inkluderar avancerad bilddiagnostik, har utförts vid sex svenska universitetssjukhus och bygger på ett omfattande samarbete mellan olika professioner.
Sjukhusfysiker har haft en viktig roll i projektet, bland annat genom sitt arbete med undersökningsprotokoll, bildkvalitet och bildrekonstruktioner. Arbetet har skett i nära samarbete med radiologer, röntgensjuksköterskor, forskare och andra involverade yrkesgrupper.
Föredraget ger en inblick i sjukhusfysikernas arbete inom SCAPIS och uppföljningsstudien SCAPIS 2, där fotonräknande CT introducerats. Vi presenterar också exempel på forskningsstudier som vuxit fram ur projektet och delar med oss av erfarenheter från det nationella samarbetet.
Angelica Svalkvist är sjukhusfysiker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och docent i medicinsk strålningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2011 med forskning inriktad mot utveckling och utvärdering av lungtomosyntes. Hennes forskning fokuserar på medicinsk bilddiagnostik, med särskild inriktning mot bildkvalitet, stråldos och optimering av undersökningsmetoder inom datortomografi. På senare år har forskningen även omfattat utvärdering av AI-baserad bildrekonstruktion och fotonräknande CT.
Marie-Louise Aurumskjöld är sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund och docent i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet. Hon disputerade 2017 med en avhandling om optimering av bildkvalitet och stråldos vid datortomografi. Hennes forskning är inriktad mot medicinsk bilddiagnostik, med särskilt fokus på bildkvalitet och utveckling av nya undersökningsmetoder, bland annat fotonräknande CT. Marie-Louise är även ordförande i Svenska Sjukhusfysikerförbundet.
SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) är Sveriges största forskningsprojekt inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Projektet, som inkluderar avancerad bilddiagnostik, har utförts vid sex svenska universitetssjukhus och bygger på ett omfattande samarbete mellan olika professioner.
Sjukhusfysiker har haft en viktig roll i projektet, bland annat genom sitt arbete med undersökningsprotokoll, bildkvalitet och bildrekonstruktioner. Arbetet har skett i nära samarbete med radiologer, röntgensjuksköterskor, forskare och andra involverade yrkesgrupper.
Föredraget ger en inblick i sjukhusfysikernas arbete inom SCAPIS och uppföljningsstudien SCAPIS 2, där fotonräknande CT introducerats. Vi presenterar också exempel på forskningsstudier som vuxit fram ur projektet och delar med oss av erfarenheter från det nationella samarbetet.
Svensk Förening för Radiofysik har nöjet att meddela att Jack Valentin, docent i genetik, strålskyddsexpert och tidigare vetenskaplig sekreterare i International Commission on Radiological Protection (ICRP), har utsetts till årets Kalle Vikterlövföreläsare. Under Nationellt möte för sjukhusfysik kommer Jack Valentin att hålla årets Kalle Vikterlövföreläsning. Med en lång och framstående karriär inom strålskydd och radiofysik har han haft stor betydelse för utvecklingen av området såväl i Sverige som internationellt.
Svensk Förening för Radiofysik har nöjet att meddela att Jack Valentin, docent i genetik, strålskyddsexpert och tidigare vetenskaplig sekreterare i International Commission on Radiological Protection (ICRP), har utsetts till årets Kalle Vikterlövföreläsare. Under Nationellt möte för sjukhusfysik kommer Jack Valentin att hålla årets Kalle Vikterlövföreläsning. Med en lång och framstående karriär inom strålskydd och radiofysik har han haft stor betydelse för utvecklingen av området såväl i Sverige som internationellt.
Svensk förening för Radiofysik har glädjen att presentera 2026 års Holger Sköldborn-stipendiat: Angeliki Karambatsakidou! Angeliki är verksam inom strålningsfysik/medicinsk fysik med anknytning till Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet. Hon jobbar inom röntgendiagnostik, med särskilt fokus på interventionell kardiologi. I sitt arbete samarbetar hon nära den kliniska personalen. Tillsammans har de utvecklat en metod för riskuppskattning som visar hur medicinsk strålningsfysik och klinisk verksamhet kan förenas för att göra konkret skillnad för patienterna.
Svensk förening för Radiofysik har glädjen att presentera 2026 års Holger Sköldborn-stipendiat: Angeliki Karambatsakidou! Angeliki är verksam inom strålningsfysik/medicinsk fysik med anknytning till Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet. Hon jobbar inom röntgendiagnostik, med särskilt fokus på interventionell kardiologi. I sitt arbete samarbetar hon nära den kliniska personalen. Tillsammans har de utvecklat en metod för riskuppskattning som visar hur medicinsk strålningsfysik och klinisk verksamhet kan förenas för att göra konkret skillnad för patienterna.